Hejdå lekkamrater.

Avslutningsbild!

Idag var sista gången vi träffades med barnen. Istället för att traditionsenligt gå till lekplatsen i Jingili, bestämde vi oss för att besöka museet i Darwin. Jag har aldrig varit där innan, men blev faktiskt imponerad av hur stort och fint det var (med tanke på att inträdet är gratis).

Man fick inte ta några bilder, men jag kan berätta att det exempelvis fanns en stor hall med uppstoppade monsterdjur (fiskar, ödlor, krokodiler, sånt) och små titthål i barnens ögonhöjd där de kunde titta på saker. I en annan avdelning kunde man titta på förödelsen av cyklonen “Tracy”, som intog Darwin 1974! Det häftigaste var att man kunde gå in i ett helt mörkt rum och lyssna på en riktig ljudinspelning från när cyklonen pågick (verklig ljudnivå). Det var inspelat i kyrkan i centrala Darwin. Fy, det läskigt även för en hårding som mig. Det fanns även rum för barn med fiskar och krokodiler man kunde ta på. Sånt är ju alltid kul.

På museet finns också “sweetheart”, som är en uppstoppad, 5,1 meter lång krokodil. Tror själva grejen med “sweetheart” är att han var en riktigt jäklig krokodil, som attackerade många båtar och människor och andra materiella saker, innan han tillslut lyckades fångas in. “Han dog en naturlig död i förflyttningen”, Sägs det. bbbullshit! haha. Styggingar som “sweetheart” (vilket för övrigt är ett missvisande namn) ser man nog till att släcka ljuset för om man har chansen. Elaka och räliga djur är det värsta jag vet. Även vanliga, mindre farliga djur, som möss, pungråttor och ödlor har jag problem med. Jag är verkligen ingen djurvän, alls. Och det står jag för. Jag var en sån människa dom drog av benen på spindlar som liten, och såg de fortsätta sprattla efter att de slitits av. Tyckte det var “kul”. Haha.. Nä.. Nu skojar jag, skämt å sido.

Eftermiddagen bestod av vattenparkshäng med Laura och hennes barn Gabriel och Ophelia. Gabriel är 3 år, och kunde både tyska, franska och engelska flytande. Jag är 19 och behärskar min själ knappt svenska! Känner mig alltid i underläge när jag möter sånna välutbildade barn… Jag kunde liksom inte behandla honom som en liten oförarglig treåring, utan såg honom mer som en utmanare som jag skulle vilja bräcka på något sätt. I sedvanlig aupair-ordning gled samtalet självklart in på blöjbyten och pott-träning. Det visade sig att Gabriel varit en hejare på att bli blöjfri, och råkade sällan ut för olyckor. Dock hade han fortfarande blöja på natten…. BAM! Där fick jag dig!! MOHAHAHA lille Gabriel. Du må kunna 3 språk flytande! Men bjöjfri är du inte i alla fall. Vet du vad? Hör och häpna: DET ÄR JAG (för det mesta i alla fall..)! 1-0 till mig din lille fuling! Kom INTE här och utmana mig! Jag kan MYCKET!

Fick precis ett mail. Jag och en kompis fick biljetter till att se “X-factor”-inspelningen live i Sydney. Det kan ju bli kul.

En sak som inte är lika kul:

Myggbett á la 10 cm i diameter.
Muuuums.

Ps. Det var inget skämt med spindelbenen. Jag gillade det verkligen.